Landskrona känt för varvskris och Bois

Trots att man inte kan låta bli att imponeras av att Landskrona, som så länge har präglats av industrisamhällets uppgång och fall, ändå har åstadkommit mycket i den förändringsprocess, som är en följd av mötet med det IT-influerade och digitaliserade Upplevelsesamhället, så finns ändå skäl att vara betänksam. Industriföretagens exportandel utgör fortfarande 35-40%, även om många har lyckats med att anpassa sig till nya villkor. Enstaka företag varslar just nu om uppsägning eller hotar med nedläggning.

Flera företag har också skaffat sig världsledande positioner inom sina segment (växtnäring, växtförädling, automatiserad dörröppning, belysning, laxrökning etc.) och företagsparken Kronan håller på att bli ett riktigt kunskapsfäste. Dessutom opererar staden med olika historiska och kulturella satsningar i den absoluta frontlinjen. T ex den EU-stödda aktualiseringen av Tycho Brahe på Ven. För att nu inte tala om de olika evenemangen kring Selma Lagerlöfs fruktsamma Landskronatid.

Lägg därtill stadens idealiska läge med förträffliga kommunikationer i Öresundsregionen.

Men det som gör en betänksam är att mycket av de ovan nämnda bedrifterna, som borde vara kända i hela Sverige, är tämligen okända för landets majoritet. Endast en minoritet är medveten om dem, även om 35 000 besök på Tycho Brahes Ven gör intryck. Trots allt är det den gamla, och numera dessutom inaktuella varvskrisen samt fotbollslaget Landskrona Bois, som bäst lyckats tränga igenom mediabruset.

Bättre fart genom sinnena

Genom att använda preceptionsverktygen CrossSensor och Dialog vill vi beskriva hur vi skulle kunna bidra till att få bättre fart på förändringsprocessen i Landskrona genom sinnena.

Med mindre traditionell analys och mer perception skulle staden och dess företag få hjälp att accelerera utvecklingen mot "den digitala staden".

Låt oss servera några bevis på detta:
När vi fördjupade oss i Landskronas näringslivets olika verksamheter med hjälp av sinnesverktyget CrossSensor, hamnade vi på Thorn Lightings hemsida. Där noterar vi att företaget verkligen är långt framme när det gäller att öka människornas livskvalitet med hjälp av ljus. Företaget har en huvudroll både i Upplevelsesamhället och i friskvården. Därigenom uppstår plötsligt flera ”tomrum” (=nya möjligheter) med enorm potential, om vi utgår från synsinnet. Belysning är ju synsinnets förädling och all mänsklig utveckling handlar om sinnenas förädling.

Varför inte skapa ljusdesign i världsklass? Landskrona har ju idealiskt läge? Det kan hända att Thorn Lighting har tänkt på det, men oss veterligen finns inget årligt höstevenemang som heter Ljus i Landskrona – i samarbete med Sydkraft, Landskrona Kommun och ELDA, the European Ligthing Designers´Association m.fl.

ELDA är en ung och dynamisk organisation bestående av internationella ljusdesingners och ljuskonsulter. Dess uppgift skulle vara att varje höst stärka Landskronas ljusarkitektur och sätta ljuset i sin rätta kontext. Fem ljusdesigner kunde tävla om den bästa ljusdesignen. Var och en skulle agera under en hel kväll.

Fördelar: Stor turistattraktion i hela Öresstad, som skulle bli omtalad i Malmö och Köpenhamn, i Lund samt i Helsingborg och Helsingör. Under fem kvällar i rad skulle folk strömma till Landskrona för att uppleva LJUSET! Alingsås har gjort det sju år i rad – utan att ha Landskronas idealiska läge i Öresund och ett företag av Thorn Lightings kompetens.

Thorn Lighting tillsammans med sina samarbetspartners kunde sedan vidareutveckla konceptet, applicera och sälja det till andra städer. Kanske koppla ihop konceptet med ljuddesign - Audioteket Studio och ”vattenorgel” - Carl-Philip VVS). Som i Singapore.

Självfallet skulle Thorn Lighting även utveckla samarbete med friskvården eftersom ljus främjar hälsan. I samklang med färg. I denna förädling kan färgpsykologer och konstnärer involveras.

- Med ljusterapi minskar man sjukfrånvaron, säger Bengt Kjellman, ansvarig för ljusterapibehandlingen vid St. Görans sjukhus i Stockholm. Men hursomhelst, hälsobringande ljus är viktigt argument i ”de höga sjuktalens Sverige”.

Kanske borde Landskrona samverka med Ingemar Nilsson i Vänersborg, som skapar konstgjord ”inomhussol”. Den har 98 procents likhet med den riktiga solen, med hela spektrumet av strålning från UV-ljus till synligt ljus och IR-värme.

Naturligtvis är dessa grundtankar kända för Thorn Lighting, men vi vill ändå visa hur vi med sinnesverktyget CrossSensor kan kartlägga olika möjligheter och skapa intressanta spin-off-effekter, som blir uppmärksammade i massmedia och TV.

Ytterligare ett bevis: Konsumenternas smak- och doftsinne leder oss till en starkare sammankoppling av Landskrona och växtförädlaren Svalöf Weibulls (SW).

SW möter genom sitt närmande till böndernas kunder (kvarnar, bagerier, ölbryggerier etc.) slutkonsumenternas krav, önskningar och drömmar och får därigenom kontakt med hela sinnesvärlden – inte bara med smak- och doftsinnet. Måltider engagerar nämligen alla våra sinnen. Och sinnen kan som bekant medvetandegöras endast med perception. Bara perception ger helhetssyn! Att få helhetssyn är i sin tur ett absolut måste i de snabba förändringarnas tidevarv.

För att höja den svenska växtförädlingens status borde SW och Landskrona under en dag hylla ”vårt dagliga svenska bröd” på Svenska Brödets Dag. Bakat bröd på nya spannmålssorter för att tillfredsställa ”den allt mer hälsomedvetna konsumenten”. Det gäller att lyfta fram ”forskaren” och ”odlaren” till frontlinjen. Involvera gärna den skånska bagarmästaren Jan Heldt och TV-kocken Tina Nordström.

”Den glada sockerbagaren” är att spinna vidare på smaksinnet. Och här kommer även Syngenta Seeds in i bilden med sina sockerbetor. Ja, på Hilleshög förädlas som bekant världens bästa sockerbetor. Visserligen är produkten kontroversiell ur hälsosynpunkt, men ändå oumbärlig i Upplevelsesamhället. ”Vad är nöjesupplevelser utan sockervadd?”

Vi kan naturligtvis inte räkna upp alla spontana idéer, som uppstår när vi kopplar ihop olika nätverk med hjälp av CrossSensor-modellen.

Utifrån och in

För mycket ”from me to you”. I och för sig ambitiösa utredningar och analyser hör nämligen det gamla industrisamhället till. Det linjära 2D-samhället med sina pris/kvalitet och utveckling över-tiden-kurvor. Man har fokuserat alltför mycket på delarna. I en miljö måste man kunna se och förstå helheten medan ”delarna” bara existerar vid betraktande av helheten.

Utan att det ska uppfattas som kritik så koncentrerar sig Landskrona-företagens hemsidor för mycket på ”den egna produkten”, vilket inte alls är ovanligt. Hemsidorna utgår från företagen själva och talar ”from me to you”.

Omvänt borde man istället utgå från mottagarnas krav, önskningar och drömmar. Först då uppnår man helhetssyn.

Ta t.ex. EU-projektet Tycho Brahe på Ven. Det har lagts ner ett fantastiskt arbete, som har blivit stor succé. Men succén kunde ha blivit ännu större – om man också (!) närmade sig ämnet ”framifrån och bakåt”. Låter det luddigt? Det klarnar strax.

Det är berömvärt att vårda minnena efter de astronomer och vetenskapsmän, som lade grunden för vår moderna världsbild. De vetenskapsmän som avses är Nicolaus Copernicus, Tycho Brahe, Johannes Kepler, Galileo Galilei och Isaac Newton. Och det är också hedrande för Landskrona att få sköta koordineringen av detta nätverk. Uppgiften är att förtydliga och levandegöra hur kunskapen om vår moderna världsbild växte fram som ett resultat av vetenskaplig samverkan i Europa. Produktion av en vandringsutställning och en gemensam hemsida är bara några konkreta resultat av detta nätverksarbete.

Dagens generation har dock svårt att ta till sig gårdagens giganter om dessa presenteras ”bakifrån framåt” i stället för ”framifrån bakåt”. Ungdomar läser science fiction, ”umgås” med astronauter och kosmonauter såsom Batman, X-men, Matrix etc.

Det för oss fram till epokskaparna Steven Spielberg och George Lucas samt deras filmer ”Tillbaka till framtiden” och ”Stjärnornas krig”.

Nu när EU-pengarna tar slut borde vi kontakta dem.

Tillbaka till framtiden i Landskrona

”Tillbaka till framtiden” är en av de största komedierna och kassasuccérna genom tiderna! Steven Spielberg, dagens Tycho Brahe i mångsidighet, presenterar i en oemotståndlig äventyrskomedi, som accelererar långt bortom tidsgränsen, full av humor, fantasi och smittande naiv förundran.

Michael J. Fox spelar huvudrollen som Marty McFly, en typisk amerikansk tonåring från 1980-talet (”typ”!”). Av en slump skickas han tillbaka till 1955 i en plutoniumdriven DeLorean "tidsmaskin", uppfunnen av den galne vetenskapsmannen Christopher Lloyd. I den tredje versionen av ”Tillbaka till framtiden” fastnar Michael J. Fox i 1800-talets Vilda Västern.

Varför inte göra en ännu längre resa tillbaka i tiden och träffa Tycho Brahe, som f.ö. påminner om Leonardo da Vinci i mångsidighet? Tycho var astrolog, alkemist, läkare, farmakolog, kartograf och pyrotekniker. Vilket filmämne!

Delar av filmen skulle utspela sig på Ven, så pass att Ven hamnar på ungdomens världskarta. Observera att det finns många olika sponsortrådar att dra i.
1) Michael J. Fox, som lider av Parkinson, har anknytning till Lund eftersom hans fond finansierar även Angela Cenci Nilssons forskning. Pernilla August har en av huvudrollerna i ”Stjärnornas krig”. Företaget bakom rymdteleskopet ”Huble”. NASA osv.

Sätt också upp pjäsen ”Galilei” av Bertold Brecht i Landskrona. Och be Herman Lindqvist eller expresidenten Vaclav Havel i Tjeckien att skriva en pjäs om Tycho Brahe, som rätt länge verkade i Prag. Där han också dog! Och döp om Landskrona Bois ungdomsverksamhet, planskola för nya stjärnor, till STELLA NOVA.

Besam öppna dig

Om vi istället granskar styrsinnet med hjälp av preceptionsmodellen CrossSensor (=muskler), noterar vi att människor vill slippa belastningar när de lyfter, bär, släpar. skjuter på eller ifrån, stöter, pressar osv. Att undvika dylika obekvämligheter ökar med välståndet och åldrandet.

Dörrar, som hindrar oss från att passera fritt, bör därför automatiseras för öppning. Landskronaföretaget Besam ser också till att så sker. Efter att ha bildat ”nätverk” med låsföretaget Assa Abloy har Besam vidgat sin kundkrets. Numera är det inte bara sjukvården, köpcentra, hotell m fl som vill automatisera dörröppningen utan också vanliga hyreshus.

Men frågan är om inte verksamheten kan vidgas ytterligare. Det finns andra områden än dörrar, där människor vill automatisera och snabba på flyttningen av tunga saker. Till exempel icke bärande väggar i kontor, skolor och hem, när man vill krympa eller vidga ytorna för att t.ex. individualisera undervisning. Möbler man vill dölja eller snabbt skjuta fram vid behov osv. IKEA, som nu satsar stort på trångbodda Japan är säkert behov av eleganta lösningar.

Det är bara flytta fokus en aning från dörren. Om någon, mot all förmodan, undrar vad har företaget Besam med sinnevärlden att skaffa, så är det bara att hänvisa till känseln, som inkluderar människans styrsinne (muskler) och internsinne (blodtryck, etc.). Jag kan utveckla detta tema närmare när vi träffas. Tills vidare räcker det med att framhålla sambandet mellan ergonomi och muskler plus säkerhet och blodtryck.

Observera att Bruces Shipyards överraskande framgångar, varvens renässans, hänger också ihop med styrsinnets ”drömmar” – fast i ett lyxigt Upplevelsesamhälle. Det är ingen tillfällighet att grekerna har beställt lyxkryssaren ”The World”. Utvecklingstendensen har länge pekat mot denna förändring i välståndsländerna - de som har råd vill allt mer utnyttja fritiden på havet i väldesignade lustjakter eller lyxkryssare.

Nu gäller det öppna en givande Dialog dels med ”det vackra, rika folket”, dels med ledande designers som känner till deras smak.

Ny utbildning för invandrare

Med risk för att ”slå in öppna dörrar” vill vi hänvisa till ett underskattat nätverk, som också skulle fungera effektivt
med hjälp av Dialog. Det gäller invandrarna,
som har stora resurser – om de utnyttjas på rätt sätt.

Boro och Mickey Despetrovskys företag IMT Mekanisk Verkstad kan och bör få efterföljare. Hur? Inled samarbete med Luis Abascal, tidigare direktör för Kistas stadsdelsnämnd. Hans Kista-modell (arbetslösheten bland invandrare sjönk från 20% till 4% inom loppet av några år) bör kopieras. Abascal ingår i vårt kunskapsnätverk KREAPRENÖR®.

I invandrarfrågor kunde Landskrona ta flera initiativ. Till exempel att göra undervisningen i svenska för invandrare till en upplevelse. Och varför inte med hjälp av Selma Lagerlöfs berömda bok ”Nils Holgerssons underbara resa”, som författarinnan ville ha i undervisningen av Sveriges geografi. Och gärna koppla ihop sagoboken med det nya Holgersson-projektet, som drivs av landets 10-12 åringar. De gör nämligen aktuella (!) hemsidor om sina egna kommuner i Holgerssons anda.

Aktualisera dessutom ett känsligt, men motiverat fall d.v.s. Landskronas och Skånes anpassning till Sverige efter den danska tiden. Det vore lärorikt för invandrarna att känna till det. Kanske en Lundaforskare kunde ge en tillförlitlig bild av den framgångsrika anpassningsprocessen; Hur kunde regionen bibehålla sin unika skånska identitet och samtidigt solidarisera sig med det nya landet?

Frågeställningar av detta slag skulle visa en total identifikation med invandrarnas öde idag. ”En gång brottades vi med problem, som liknade era – även om vi inte behövde flytta på oss och överge våra hem.”

Och till sist en invandrarreaktion, som skulle ge Landskrona och Sverige ”vingar”. Många invandrare tycker om svensk och norsk lax och andra skandinaviska fiskdelikatesser. Framförallt i Stefan ”Kryddan” Paulssons tappning. Hans laxar har även erövrat Nobelmiddagens gäster. Och invandrarna undrar: När startar Stefan Paulsson en global snabbmatskedja av laxdelikatesser? En laxens McDonalds, fast elegantare och mer sofistikerad? Gärna med start i Tokyo och New York, där lax är i ropet?

Det globala perspektivet

Existerar inte! Vi citerar Woody Allen: ”Den som inte har varit en kvart i TV existerar inte”.

En obehaglig sanning, som emellertid har varit vår inspirationskälla också i denna beskrivning. Hur duktiga vi än är i vårt grävande riskerar vi hela tiden att försvinna i tystnaden, om vi inte utnyttjar tidens elektroniska potential, Televisionen och Internet. Och samtidigt passa på att åka snålskjuts på lokala (ex)kändisar. Utöver Tycho Brahe och Gabriel Jönsson utnyttja också Hans Chrunak, Siw Malmqvist, Pontus Farnerud m.fl. och deras historiska och dagsaktuella insatser, som glänser i vidare sammanhang.

Sätt Lanskrona på världskartan! Hoppas att ni i Landskrona uppfattar våra spontana idéer på rätt sätt när det gäller helhetssyn och nätverkskoppling. För det första, de är långtifrån färdigtänkta. För det andra är detta endast indikationer på ”tomrum” (=nya möjligheter). Dessa uppstår alltid när man går in för helhetssyn med hjälp av preceptionsverktyget CrossSensor och när man skapar nätverk med "äkta" Dialog.

Vi är övertygade om att idéerna skulle växa i värde om lokala kreaprenörer som Hans Eriksson, vd i Utvecklingsstiftelsen, och Claes Nilsson, vd i Näringsliv Landskrona AB m.fl., skulle lära sig att använda våra verktyg. Eller se till att det bildas ett utvecklingslaboratorium - ett KreaprenörLab - i vilket personer i Landskrona i samarbete med företag, institutioner, skolor och kommunen, utbildas för att själva leta efter givande ”tomrum”, som alltid uppstår mellan två kända innovationer eller företeelser. ”Tomrummen” inspirerar i sin tur till utveckling av goda och lönsamma affärsidéer.

För att kunna använda våra verktyg föreslår vi att man arrangerar ett innehålls- och upplevelserikt symposium, där Landskronas alla nyckelpersoner, potentiella kreaprenörer och lokala konstnärer deltar. Konstnärer? Ja, de har känsla för de subtila idéer, som perceptionen alstrar. Vår dröm är att med tiden få fram minst en kreaprenör per företag och organisation.

Danderyd den 20 okt 2003

Imi Markos