Hög tid att vakna upp
|
Här ses några besökare i konstnären Staffans Tolséns "Kunskapskorridor" med tankeväckande installationer på vägen in till SverigeSvarars "magiska tomrum" på Stockholms underleverantörsmässa i mars 2002. |
Med utgångspunkt från Jan Tinbergens teori vill Stockholms stads utvecklingsdirektör Luis Abascal väcka Sverige. Och det vill han göra genom att presentera världens ledande "kunskapskorridorer", som redan skaffat sig dessa komparativa fördelar. Samtidigt vill han varna beslutsfattarna för de ödesdigra konsekvenserna om landet avstår från att följa dessa förebilder.
Luis Abascal är medveten om att det är svårt att tala om långsiktighet i kortsiktighetens tidevarv, där företagen och börsen styrs av kvartalsrapporterna. Lägg därtill en utslätad och luddig samhällsanda, som inte prioriterar kunskap och lärande i ungdomens utbildning.
Nackdelarna av denna ytliga och släpphänta attityd märks redan nu i USA:s Kalifornien, där "kunskapskorridorerna" kring San Francisco - Silicon Valley - och San Diego - Orange County - räknas till de globala vägvisarna. Både Silicon Valley och Orange County är det svårt att idag rekrytera ungdomar med rätt baskunskaper. Dels beror det på grundskolornas undermåliga utbildning, dels anstränger sig stora och begåvade inhemska ungdomsgrupper inte tillräckligt i lärande processer.
Larmrapport om bioteknik
I april 2002 slog IT- och bioteknikansvariga i Kalifornien larm om den ohållbara situationen och krävde att myndigheterna skulle utfärda mängder av "gröna kort" till indiska, kinesiska och koreanska studenter, som har den rätta kompetensen. Utan denna import av kunskapskraft kommer Kalifornien inte att behålla sitt komparativa kunskapsförsprång.
Exemplet Kalifornien borde ge även Sverige en tankeställare, eftersom vårt utbildningssystem och våra ungdomars attityd påminner om USA. Det som framför allt förvånar och bekymrar är den stora avvikelsen mellan den höga livsvetenskapliga forskningsintensiteten och det relativa underskottet inom matematik och kemi. Nu växer kunskapsklyftan mellan svensk livsvetenskap och dess matematiska fundament. Svensk medicinsk och bioteknisk forskning, som för närvarande hör till världseliten, riskerar att bli en "koloss på lerfötter".
Ordning och reda är bov i dramat
Luis Abascal är orolig för att landets ängsliga administratörer och investerare i sin iver att bejaka "ordning och reda" undergräver den kreativa process, som ger komparativa fördelar i "U-samhället". Nitiska företrädare av "ordning och reda" undergräver endast för "kolossen på lerfötter". "K-korridorer", som ger regioner och länder dess komparativa "U-styrka", präglas nämligen inte alls av "ordning och reda" utan av kreativt kaos.
Det gäller att upplysa Sverige om detta, vilket också innebär att vi måste stryka under "att nu får det definitivt vara slut med de inkomstbringande enkla jobben". Fr.o.m nu finns endast uppdrag, som kräver ansträngning och kunskap. Höga krav, som inte är lätta att tillmötesgå och som tyvärr utestänger svaga grupper. Problem som emellertid kan och bör lösas - med solidariskt samhällsansvar.
Ungefär så kan man sammanfatta Luis Abascals mission, som i steg ett är tänkt att bli en bok, präglad av konstnärlig multimediateknik, och som i steg två ska bidra till att förvandla Uppsala-Stockholm-Södertälje till "Platina - den förädlade regionen". Ett etappmål som sedan ska inspirera flera regioner i hela Sverige.
Platinastämpel genom Benchlearning
Men först ska vi genom "benchlearning" (studier av andra globala "kunskapskorridorer") stärka platinaregionens och landets självförtroende. Och sedan applicera lärdomarna på den egna verksamheten - ungefär som Kistas beslutsfattare gjorde efter sin studieresa till Italien "på spaning efter ett Florens, som har försvunnit". Alltså, ett Florens under renässansen, då vetenskap och konst korsbefruktade varandra på ett framgångsrikt sätt. En mångsidig och givande kultur, som nu ska återuppstå i Kistas IT-kluster. Resultatet efter Italien-resan: Kungliga Musikhögskolan i Stockholm grundade en filial, döpt till Casa Nova, i Kista.
En sådan självförstärkning av komparativa fördelar kallas ibland "learning by doing". Den uppstår därför att utvecklingsprocesser måste utnyttja både teoretiska och praktiska kunskaper. De teoretiska kunskaperna kan uppnås oberoende av produktionen, medan de praktiska uppstår i förbindelse med faktisk produktion.
|
|
De komparativa fördelarnas landskap
Europas ekonomiska expansionsbälte formar en kunskapsbåge från Cambridge-Heathrow-Reading-Oxford-regionen genom Belgien och Nederländerna via Frankfurt och Stuttgart mot Milano. Och fortsätter vidare till Marseille och Barcelona.
I Storbritannien har tillväxten under de senaste decennierna koncentrerats till den K-korridor, som sträcker sig från Cambridge via flygplatsen Stansted och Londons största flygplats Heathrow, ut mot Reading och vidare i nordvästlig riktning mot Oxford. Denna korridor är Europas största vetenskapliga koncentration.
Här lever gammal kultur, tradition och 2000-talets högteknologi i lycklig symbios med varandra. Tradition ger nämligen god jordmån för utveckling. Det gäller även regionen Uppsala-Stockholm-Södertälje - med Köpenhamn-Malmö-Lund i hälarna.
Benchlearning, etapperna 1-3
Etapp 1: Storbritanniens ovannämnda "K-korridor".
Etapp 2: USA:s "K-regioner". Start med Boston-regionen, fortsättning med San Francisco Bay Area och avslut med San Diego-Orange-County-korridoren.
Boston-regionen har med Boston, Cambridge, Newton och andra förorter "nästan" samma historisk bakgrund som Storbritanniens runt Cambridge och Oxford. Harvard, MIT och Boston University bildar tillsammans med kunskapsföretagen utefter motorvägen Route 128 ett unikt K-kluster. Här finns några av världens ledande datorföretag, mjukvaruföretag och företag med bioteknologi som kunskapsbas.
Två av världens mest betydelsefulla universitet finns i San Francisco-regionen - det statliga Berkeley och det privata Stanford. Särskilt Stanford har spelat en betydande roll i världens IT-expansion. Inte minst genom Shockley-gruppens upptäckt av transistorn 1948 och dess tillämpning i San Mateo, som senare kommit att kallas Silicon Valley.
San Diego-Orange County-regionen tillhör USA:s rikaste regioner, där University of Southern California i La Jolla och University of Irvine anger tonen för små och medelstora kunskapsföretag. Nyetableringar, som trivs med Stillahavskustens väderlek och San Diegos service, kombinerad med en mexikansk historisk miljö och en postmodern arkitektur.
Etapp 3: Den japanska Kansai-regionen, som omfattar stadsregionerna Kobe, Osaka, Nara och Kyoto. Dessutom cirka 20 miljoner invånare, två av Japans mest utpräglade historiska städer (Kyoto och Nara) och två av Japans främsta universitet (Osaka och Kyoto).
Benchlearning, etapperna 4-7
Etapp 4: Sydostasiens Hi-Tech-regioner i Malaysia/Singapore med extra tonvikt på malaysiska Penang och Kuala Lumpur. Den förra är Sydostasiens Silicon Valley, där branschens alla storföretag är representerade, medan den senare är döpt till MSC - Multimedia Super Corridor och ligger i frontlinjen när det gäller audiovisuell teknologi. Singapore med sitt strategiska läge svarar för de internationella kontakterna, förbindelserna och marknadsföringen.
Etapp Nr 5: Bangalore, Indiens "K-centrum". En mäktig IT-huvudstad, som genom sitt universitet och sina framsynta mjukvaruföretag får fram världens kanske skickligaste programmerare. Det finns en uppsjö av dem i Silicon Valley och världens andra IT-centra slåss om dem.
Etapp 6: Israel, som trots krig och omdiskuterad politik, kan räknas in bland världens ledande "K-korridorer". Landet leder världens trettio-i-topp-lista mätt i antal publicerade vetenskapliga artiklar per miljon invånare. Det är inte apelsiner och avokado, som är "det välsignade landets" främsta exportprodukter, utan mjukvaror i IT och bioteknik.
Etapp 7: St Petersburg, vars utbildning i matematik göra att en ström av geniala matematiker håller på att erövra världen inom IT och bioteknik. Detta matematikcentrum är särskilt viktigt för Sverige, som förr eller senare måste koppla ihop St Petersburg och de baltiska staterna med den skandinaviska marknaden och på så sätt skapa en stor "hemmamarknad" med nära 30 miljoner människor.
Hemmamarknaden har stor betydelse
Vid utvecklingen av dynamiska komparativa fördelar spelar nämligen "hemmamarknaden" en viktig roll. Tillgången till en stor hemmamarknad, där nya idéer kan utprovas i tillräckligt stor skala, har avgörande betydelse. Det är därför knappast någon tillfällighet att ett flertal av de forsknings- och utvecklingsintensiva verksamheterna finns i eller i närheten av befolkningskoncentrationerna i Europa och Norden.
Storstadsregioner som Cambridge-London-Oxford-korridoren, Ile de France i Paris och Randstadt i Nederländerna inrymmer många universitet och högskolor, men framför allt en mångfald av ofta starkt specialiserade verksamheter och konsumentgrupper. Samspelet mellan de olika miljöerna förstärker produktionen av idéer.
Bok-N om K-korridorerna
I bokens sammanfattning ska världens alla "K-korridorer" nämnas och kort presenteras på engelska och ytterligare minst ett språk. Såhär har vi tänkt tänkt att projektet ska drivas och finansieras?
Vi kan tänka oss flera alternativa vägar:
Väg 1:
Vi använder rapporter från Sveriges Tekniska Attachéer, som bas för varje etapp. Dessa rapporter, som har hög klass, bildar en kunskapsbas för utfrågningar, reportage och intervjuer.
De ovannämnda "benchlearning etapperna" anger 8 olika länder. Kontakta varje lands tekniske attaché i Sverige och be dem att vaska fram lämplig journalist i det egna landet, som kan beskriva den i hans region preciserade "kunskapskorridoren. Skribenten får absolut frihet inom bestämda "ramar".
En del av denna "ram" kan vara en huvudintervju med "K-korridorens" initiativtagare eller deras efterträdare. Till exempel: Karl Hampton, MIT:s rektor i Boston, som uppmanade sina professorer vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, att bli entreprenörer och även hjälpa till att mobilisera privat riskkapital. Det var initiativet till den omtalade "K-korridoren" utefter Route 128. Denna Hampton-intervju kan sedan ligga till grund för resten av ramen, dvs intervjuer med den första professorn som hörsammade hans uppmaning och blev entreprenör med eget företag. Vidare: Intervju med den första IT-giganten, som anslöt sig. Dessutom reportageintervjuer med de företag, som befinner sig i dagens frontlinje med sin forskning och tillämpning. Själva "tavlan" innanför "ramen" ska handla om regionens tre universitet MIT, Harvard och BU, som inspirerar Route 128.
Ett annat exempel som förtydligar beskrivningen ovan. Det var Stanfords vice rektor Fred Terman, som tog initiativ till Silicon Valley. Det var även han som kom med idéen om att universitetet skulle utföra uppdrags-forskning åt företagsjätten Hewlett Packard. Och HP blev först med sin utflyttning till universitetets mark och detta blev början på det som idag är en berömd forskningsanläggning, där de flesta IT-företag i USA har startat sin verksamhet. Bland annat Apple med Steven Jobs och Microsoft med Bill Gates - även om den sistnämnde sedermera flyttade till Seattle.
På samma sätt kan de hör ovan preciserade etapperna beskrivas.
Finansiering av väg 1: Kontakta de sju etappländernas tekniska- och handelsattachèer i Sverige jämte Sveriges handelsminister och inled förhandlingar med dem att medverka till sponsringen av den egna "K-korridoren" - enligt en genomtänkt kostnadskalkyl.
För själva sponsoreringen kan respektive K-regionens ansvariga och huvudrollsinnehavare stå för. Till exempel i Silicon Valley kan kommunen San Francisco Bay Area, Stanford, Berkeley, Hewlett Packard, Apple med flera föreslås att dela på kostnaden. Boken i sin multimediala utformning ger varje region historisk PR-dokumentation - särskilt om verket får en global spridning. Vilket betyder att den svenska texten ersätts med japanska, malaysiska, kinesiska, hindi (eller annat lämpligt språk i Indien), hebreiska och ryska. De engelsktalande regionerna kan komplettera engelskan med kinesiska eller med det språk, som de behöver för aktuell marknadsföring.
Väg 2:
Följer i stora drag samma mönster som Väg 1 utom på en punkt. De lokala journalisterna ersätts med en utvald svensk reportagegrupp, som besöker varje land i en välplanerad jorden-runt-resa; Storbritannien, USA, Japan, Singapore, Malaysia, Indien, Israel och Ryssland. En sådan uppläggning skapar en bättre enhetlighet i texter och bilder, men det ökar också kostnaderna. Det betyder att vi bör involvera några flygbolag och hotellkedjor som sponsorer i projektet, och kompensera dem med en tilltalande lösning utan att skada Bok-N:s seriositet. Observera att sponsorerna är inte annonsörer och som sådana ska de agera med smak och stil i den journalistiska processen.
Väg 3:
I stora drag samma som Väg 2. Skillnaden är att den stora reportagegruppen delas upp i sju (Malaysia/Singapore tillsammans) mindre grupper, som i sin tur besöker de angivna etappländerna under en och samma tidsperiod. Denna uppläggning förkortar produktionstiden väsentligt samtidigt som den tummar på enhetligheten, fast innehållet kan få samstämmighet efter hemkomsten. Kan tänkas att Väg 3 även ökar kostnaderna.
Sammanfattning: Under alla omständigheter kräver projektet en kvalificerad arbetsgrupp, bestående av olika specialister och tunga påverkare, som i inledningsskedet kan åstadkomma den mest ändamålsenliga uppläggningen.
Märk väl att det är "korsbefruktning av kompetenser i renässansens anda", som är det gemensamma draget för alla ledande "K-korridorer". Högteknologiska centrum blomstrar endast om de befinner sig mitt i eller i närheten av traditionella och nya kulturer, präglade av lärdom, konst, arkitektur, litteratur, teater och musik. Tekniska innovatörer drar sig gärna till platser, som omedvetet eller medvetet följer Leonardo da Vincis spår och som erbjuder möjligheter till "Den Tredje Kulturen", som korsbefruktning av teknik och humaniora ibland brukar benämnas.
