Västerås osannolika kvanthopp borde stå modell för Sverige

Men makthavarna vill inte göra det obegripliga begripligt! Kvantfysiken är nämligen både ”bov” och ”frälsare” i det drama, som egentligen är orsaken till det aktuella paradigmskiftet och dess följder på gott och ont. Något som perfekt illustreras i Mälarstaden Västerås, som understryker både industrisamhällets kollaps och informations- och kunskapssamhällets triumf. Och just i denna kollapstriumf gömmer sig kvantfysiken. Tyst som en mus!

De senare samhällsformerna låter naturligtvis som hokuspokus för de flesta, eftersom det politiska etablissemanget och näringslivets toppar vägrar att förklara kvantfysikens revolutionerande effekt. Trots att den är lika omvälvande som upptäckten att det är jorden, som roterar runt solen. Och inte tvärtom.

Därmed intar dagens styrande samma attityd som Vatikanen gjorde på 1500- och 1600-talen, då de nya kosmiska upptäckterna undergrävde de heliga texterna i bibeln. Åtminstone enligt påven och kardinalerna.

Gör det obegripliga begripligt!
Nu tycks kvantfysiken undergräva industrisamhällets välståndsbygge, som har biblisk status hos dagens makthavare och deras följeslagare. Därför fortsätter de att predika de industriella dogmerna och lovar ”guld och gröna skogar” på gårdagens premisser. Men utan förankring i nyet.

Samtidigt är makthavarna ovilliga att göra det obegripliga begripligt, fast ett sådant förtydligande vore mer än nödvändigt. I förtydligandet ligger nämligen morgondagens entreprenörskap och framtidens vinster. Problemet är bara att den svårförklarliga sanningen hotar dagens kvartalsrapporter, börsen och den politiska valutgången. Kortsiktigt är det lönsammare att tiga. För makthavarna!

I stället låter de medborgarna i västvärlden att köpa kvantfysikens rika tekniska skördar (television, dator, Internet, mobiltelefon, bankautomat, robot, laser etc.)  med förlust av begriplighet. Och denna dyrköpta förlust i samhällets balansräkning har uppmärksammats mycket mindre av de kritiska massmedierna än de sensationella vinsterna.  

Förlusten har uppfattats som flyktiga moln som nästa framsteg skulle upplösa. Men det har inte skett. Snarare tvärtom! Molnen har i stället förvandlats till mörka stormvarningar, medan de oupplysta konsumenterna låtsas om solen sken och de ursäktar sig naivt så här:

- Vi behöver inte begripa hur mobiltelefonen eller datorn fungerar. Huvudsaken är att de fungerar!

Onekligen en dålig ursäkt med tanke på att just i begripligheten ligger de avancerade kunskaper och innovationer, som skapar morgondagens företag. Och eventuella nya jobb! Det är bara kolla det i Västerås!!

Västerås flaggar med RobotDalen
Kvantfysiken, som är de osynliga mikropartiklarnas fysik, har gett Västerås kunskapen om att bygga kärnkraftverk, att skapa omtalade robotar, att förnya logistiken och att introducera avancerade elektroniska verktyg. Och framstegen markeras både med Teknikbyn, Technology Park och RobotDalen, som samverkar med Mälardalens Högskola. Precis på samma sätt som Berkeley University matchar Silicon Valley i Kalifornien.  Dessutom garanterar flera globala företags närvaro i staden fortsatt framåtskridande; ABB Robotics, Westinghouse Atom, Bombardier Transportation m.fl.

Ja, i Västerås lyfter man de lokala kvantprojekten till globala nivåer. Men de svenska riksmedierna visar inget större intresse åt dessa bedrifter.

Samtidigt beklagar kommunens invånare de enklare manuella och mekaniska industrijobbens försvinnande hos ASEA och Metallverken, men utan att reflektera över de verkliga orsakerna. Sålunda har de givit upp de goda sakernas tidigare tillstånd utan att helhjärtat ägna sig åt det nyttiga, som det nya tillståndet skulle kunna erbjuda dem.

Kvantfysiken är nämligen förbehållen en liten kärntrupp i Västerås. Och de nya företagen, som oftast är avknoppningar från ABB, är endast kvantelitens business.

De arbetslösa industrijobbarnas barn är däremot fortfarande passiva. Trots att både Västerås och resten av västvärlden ropar efter kvalificerade tekniker, men bristen av sådant folk börjar bli katastrofal. Det finns faktiskt jobb, men det är fel jobb. I varje fall för dem som inte har pluggat vidare…

Vi har missuppfattat informationssamhället
Tyvärr vill majoriteten av Sveriges och västerlandets ungdomar bli ”kändisar”, TV-kommentatorer och rocksångare i stället för att satsa på vinstgivande ”kvanthopp” eftersom de har missförstått begreppet informationssamhälle. Och de är inte ensamma om det. Föräldragenerationen vet inte heller vad begreppet information syftar på när makthavarna talar om den stora förändringen och det omvälvande paradigmskiftet.

Nej, det är inte massmediernas glamouriserade roll som är informationssamhällets viktigaste element. Det är faktiskt transistorn, som möjliggör att programmera allt från himmel och jord. Ja, från armbandsur och brödrostare till robotar och raketer.

Observera, den kunniga programmeraren informerar till exempel ABB-roboten att utföra de jobb, som förr sköttes av flera metallarbetare med hjälp av handverktyg och mekaniska maskiner. Den informerade (!!) roboten ersätter nu både arbetare och mekanisk maskin samt fixar uppgiften 5-10 gånger snabbare än tidigare. Och det sker överallt: i metall- och möbelbranschen, i skogsbruket, mejerier, slaktarier, textilfabriker etc. Industriarbetaren har blivit dataprogrammerare eller dataoperatör. Helt enkelt, informatör!

Det är dessa kunniga informatörer, som har sagt adjö till det klassiska industrisamhället och som har välkomnat info- och kunskapssamhället.

Västerås har garderat sig i tid
Den nya typen av information skapas inte med ord. Den modelleras med matematiska metoder (nollor och ettor) i den livlösa och osynliga materiella världen, Dessvärre sjunker hela tiden intresset för matematiken i det forna matematiklandet Sverige.  I Asien (Indien, Kina, Korea och Japan) är det precis tvärtom. Asiaters religioner och syn på livet gör det lättare för dem att anpassa sig till kvantfysikens virtuella sannolikheter än för oss logiskt tänkande västerlänningar.

ASEA:s ledning i Västerås tillhörde dock det stora undantaget när den 1985 gifte sig med schweiziska Brown Boveri. Detta äktenskap var nödvändigt för att kunna möta det virtuella globala utmaningen. Idag är det robotar från ABB Robotics i Västerås som medverkar att bygga den nya kinesiska folkbilen Geely. Och Västerås fortsätter att gardera sig i info- och kunskapssamhället.

Dags för China Park i Teknikbyn!
Teknikbyn i Västerås har till exempel etablerat sig i Shanghai Zhangjiang Hi Tech Park. Och ur detta samarbete har ett flertal affärsinitiativ i båda riktningarna kommit.

Inte nog med det. Efter ett antal års tankeinkubation och nätverksarbete är det nu dags att ta nästa steg i relationerna mellan Teknikbyn och Kina. Som första teknologipark i Sverige satsar Teknikbyn på att etablera China Park (Keji Zhongguo Yuan) i Teknikbyn

Syftet är att ge kinesiska kunskapsföretag en plattform i Sverige/Skandinavien/Europa för etablering och expansion. Målet är att de följande tre åren uppnå följande resultat:

Företagen från Kina erbjuds en lång rad förmåner vid etablering i Teknikbyn. Beslutsfattarna i ”gurkstaden” har tänkt på det mesta. Till och med på kulinarisk rådgivning angående stadens olika restauranger med kinamat från fastlandet, Taiwan och Hong Kong.

Lättförståeligt varför. Faktureringen hos företagen i Kinas teknikparker (inklusive inkubatorer) nu uppgår till ca 5 % av landets BNP.  En jämförelse med dagens Sverige avslöjar skillnaden i det svenska och kinesiska tänkandet. Med en huvudsaklig fokus på inkubatorer torde den svenska ambitionsnivån på Tech-företagens fakturering ligga i nivån ca 5 % av intilliggande universitets budget.

Västerås intar dock en osvensk hållning. Märk väl att Teknikbyn har varit medlem i International Association of Science Parks, IASP, sedan 1999 och vet att kineserna är imponerade av ABB: s avknoppningar i byn.

Interaktiva glasögon fotograferar…
Antagligen tänker kineserna på Erik Lundströms interaktiva glasögon Interactive Glasses C-MORE, som har en otroligt spännande och nydanande marknadspotential. Och dessutom kom C-MORE till på rätt sätt, dvs. via konsumentkrav.

För några år sedan under sin sjukhusvistelse träffade Erik Lundström en ung handikappad tjej, som efter en olycka blev totalförlamad nedanför halsen. Trots detta var hennes dröm att fortsätta sitt gamla yrke som fotograf. Och då föddes idén med interaktiva glasögon, som har kameran inbyggd i bågarna så att tjejen kan plåta med hjälp av tinnings- och munmuskler plus ögonstyrning. Onekligen ett imponerande kvanthopp!

Eriks företag Penny fick följaktligen utmärkelsen Årets nyföretagare i Teknikbyn i Västerås 2005. Sedan dess har företagets uppmärksamhetsvärde växt otroligt mycket i Sverige och utomlands.

…och projicerar bildskärm i synfältet!
Men eftersom handikappmarknaden är för smal har Penny inlett ett samarbete med Prevas, ett annat företag i Teknibyn, för att bredda marknaden. Prevas har just den spetskompetens, som öppnar portarna till Pentagon, som redan visat intresse för C-MORE.

I kombination med de interaktiva glasögonen, som tar hjälp av fjäderlätt mikro- och nanoteknik, kan nya användningsområden skapas. Bland annat för branscher som försvar och bevakning.

Prevas & Penny har nämligen utvecklat en lösning som ersätter tangentbord och skärmar i situationer, där armar och händer behövs för andra uppgifter. Även inom processindustrin finns behov av att kunna göra andra uppgifter samtidigt som man har full kontroll över produktionen.

Det är bara att koppla ihop glasögonen med datorn eller mobiltelefonen och hux flux projiceras en bildskärm direkt i synfältet. Synlig endast för användaren, men inte för andra. Och sedan styrs
skärmen på samma sätt som kameran. Med tinnings- och munmuskler!

Stoppa fabriken på spåret i en låda
Alltså, kvantnyheter växer inte på trädet. De informeras fram genom djupa kunskaper, men de möter likväl enkla och självklara behov och drömmar.

Just det, behoven följer oftast PERCEPTIONENS fordringar. Perception medvetandegör som bekant våra sinnen; synen, hörseln, smaken, lukten och känseln (= hud-, inter- och styrsinnet). C-More möter syn- och styrsinnet i kvantfysiken.

Kunskapsnätverket Kreaprenör har det rätt verktyget (= CrossSensor) för kartläggning av PERCEPTION, matchad den med den nya konsumentens behov.

Dagens människor och deras arbetsplatser vill vara mer mobila än tidigare. Rent fysiskt. I konkurrens med datorns och Internets ”blixtar”. Det gäller att förädla styrsinnet i vårt stationära tillstånd. Så långt det är möjligt.

Med en mobil produktionslina, som ryms i en container (FACTORY-IN-A-BOX) hoppas nu transporföretaget Bombardier i Västerås vinna order på marknader som hittills varit stängda.

Förutom Mälardalens Högskola deltar Chalmers i projektet, liksom Linköpings tekniska högskola och Ingenjörshögskolan i Jönköping.  Plus företag som ABB Robotics, Pharmadule Elmtunga, Flexlink, Volvo Construction Equipment och Volvo Personvagnar.
 
- Många länder kräver lokal produktion på plats. Dessa marknader är ofta inte tillgängliga för oss. Då kan vi inte vara med och kämpa om nya order, säger Bombardiers informationschef Christian Schmidt.

Konkurrerar med lågkostnadsländer
Med en "factory-on-a-train" kan Bombardier erbjuda lokal produktion nästan vart som helst på jorden. Produktionsutrustningen (styrskåp kopplade till robotar) kan snabbt ställas upp på en järnvägsvagn, långtradare eller båt och köras iväg till den plats där produktionen ska ske.

Det grundläggande syftet med projektet är att utveckla produktionsteknik som kan konkurrera med billig arbetskraft i lågkostnadsländer. Flyttbar produktion är flexibel, billig och enkel att använda.

Möjligen kommer företag att kunna "leasa" en verkstad-i-låda och ställa upp på gårdsplanen vid en produktionstopp. Storföretag ska också kunna hyra ut eller låna ut utrustning till en underleverantör som tillfälligt behöver extra resurser.

Slutsats: Sverige borde använda Västerås som lärorik modell hur övergången från industrisamhälle till informations- och kunskapssamhälle går till i kvantfysikens tidevarv. Västerås i sin tur bör ytterligare förädla sin nuvarande plattform med hjälp av Kreaprenör-verktyget CrossSensor. Det kan leda till nya kvanthopp och upptäckter…

Imi Markos