Världens kunskapskorridorer

Begreppet "Kunskapskorridor" emanerar från renäsansen som beteckning på området mellan handelsstaden Venedig och konstnärsstaden Florens över Bologna.


I Storbritannien har tillväxten under de senaste decennierna koncentrerats till den "K-korridor", som sträcker sig från universitetsstaden Cambridge via flygplatsen Stansted och Londons största flygplats Heathrow, ut mot Reading och vidare i nordvästlig riktning till den andra stora universitetsstaden Oxford. Denna korridor utgör Europas största vetenskapliga koncentration.

I SverigeSvarar kommer vi att visa vilken oanad tillväxtpotential som finns i Sverige, om vi dels sätter igång och utvecklar egna "K-korridorer" dels lär oss att utväxla potentialen i "benchlearning" med världens övriga "K-korridorer".

Satsa på Kunskapskorridorer

Låt redan blomstrande "kunskapskorridorer" i världen inspirera oss. Vi i Sverige kan skaffa oss nya komparativa fördelar i den globala konkurrensen, om vi genom kreativa och långsiktiga investeringar, skapar flera regionala "kunskapskorridorer", samtidigt som vi stärker de befintliga "K korridorernas" resurser och status.

Det är världens kunskapskorridorer, som kommer att bli fundamenten i den ekonomiska utvecklingen under 2000-talet parallellt med att nationalstaterna förlorar i betydelse. Det "nya i ekonomin" är att enskilda regioner, via olika kunskapskompetenser, förmår utveckla långsiktiga strategier för att uppnå framtida komparativa fördelar i Upplevelsesamhället. Denna hypotes formulerades första gången 1962 av Nobelpristagaren Jan Tinbergen.